men det är för jäkla underbart roligt att jobba.

Jag är heelt slut av all information, men dom är fantastiska där inne.

Tänk att jag hittade rätt direkt. Det här är verkligen vad jag vill göra...

Trots detta är jag nu ledig i dagarna tre, och det ska bli såå skönt

Givetvis är barnen oxå lediga i morgon.

Jag har haft alldeles för lite tid tillsammans med dom de senaste dagarna.

Dock lider dom ingen nöd... det är mest jag som saknar all tid med dom.

Vi har varit härligt bortskämda med massa tid tillsammans tidigare.

I skrivandets stund ser jag mest fram emot att kunna vara vaken sent ikväll :)

Låter säkert lite konstigt men jag och kudden har ingått nattligt samarbete redan klockan 22 om kvällarna. när jag jobbat eftersom klockan ringt 04:45

Ikväll ska jag njuta av att vara vaken på obestämd tid, som förr ;)

.... är hos William nu. Lika smärtfri och glad som William.

Ni som kände William och Saga kan säkert se dom framför er, det är en ljuvlig syn.

I fredags för en vecka sen hämtade vi hem Saga fråb veterinären. Då hade hon varit där i två dygn

Hon mådde bättre.

Väl hemma åt och drack hon, i en dag eller två.

Sen försämrades hon sakta men säkert. Slutade äta, slutade kissa.

I går orkade hon inte reagera när jag rörde henne.

Beslutet va ett faktum. Vi kunde inte se henne lida längre.

Så Patrik åkte hem från jobbet, hämtade upp Emil i skolan och åkte vidare till Visbyveterinären.

Hon somnade in, tryggt och mjukt i Emils famn.

Saga va inte bara en katt, hon va en familjemedlem. Älskad, särskilt av Emil.

Det är tungt för Emil, men han förstår.

Veterinären kände på hennes njurar.

Normalt sett ska njurarna va som en vuxens tumme, hennes va som små skrumpna russin.

Hade vi inte åkt in med hemma så hade hon med all säkerhet dött hemma, ensam.

Vi tog rätt beslut, det vet jag !

Kattens njurar kan man inte laga.

Vila nu i frid Saga, finaste "tjejsan"

Jag är helt slut i kropp och själ ! Rättegången gick bra men va otroligt jobbig.

Jag vill börja med att säga att jag gått igenom min blogg from 9 juli och fram tills nu.

Under dessa månader 7 månader har jag inte någon gång, inte EN ENDA gång skrivit något som på nåt sätt kunnat härledas till situationen jag skrev om igår. Det sexuella ofredandet.

Att något hänt framgår i några få inlägg ( dom finns att läsa HÄR och HÄR och HÄR, HÄR och slutligen HÄR), men INGENSTANS har jag lämnat ut varken W eller det ofredande hon blivit utsatt för.

När detta sedan kom ut som en liten notis i tidningen så länkade jag på FB, men det va lååångt efter att jag fått veta att någon av mina då nära vänner redan spridit ryktet. Då visste redan de flesta.

Hur som haver, att sprida rykten gör ingen lyckligare men att göra det på min dotters bekostnad bekostnad skrämmer mig. Det får mig att må illa. Jag ryser av obehag. Hur tusan är man funtad om man gottar sig i något så hemskt som detta ????

Rättegången gick som jag skrev, bra. Vi gick nöjda därifrån.

Chocken kom först när vi fick veta att denne kille tidigare blivit dömd för samma brott TVÅ gånger.

Första gången 2002 och andra gången 2005.

Detta va alltså tredje gången han satt i en rättssal för att försvara sig.

Det va dock ingen fråga om försvar egentligen, han hade redan erkänt sedan länge.

Med oss idag hade vi Mamma och Bempa, Elin Emily och Therese L !!!

Jag kan inte nog tacka för deras stöd. Älskar er såå jäkla mycket.

Vet att Terese B oxå kommit om hon kunnat men har full förståelse för att två små tjejer inte är det optimala att ha med till Tingsrätten ;) Jag kände dock ditt stöd och dina tankar  

Dom avkunnas om en vecka....  

I morgon väntar jobb, det ska bli skönt att skingra tankarna !

Sen några månader tillbaka har jag hållt det inom mig, bara delat det med mina närmsta (trodde jag iallafall).

Dom jag litade på.

Dessvärre va en av dom jag litade på inte den jag trodde, och sedan en tid har det florerat på Slite vad som hände vår familj i somras.

Att sprida ut en sak som detta, på mitt barns bekostnad är långt ifrån okej.

Det är i mina ögon något vidrigt. Det kommer va W som får ta smällen.

Jag vill i och med detta inlägg släppa på mitt eget tryck samt berätta sanningen.

Efter några år i Slite har jag lärt mig att det snabbt blir en höna av en fjäder.

Jag hade egentlign inte tänkt att säga nåt, för min äldsta dotetrs skull skull... men eftersom jag från flera håll fått berättat för mig att de flesta tydligen redan vet så vill jag ge vår version, den rätta versionen !

Hollys födelsedag i somras den 9 juni kommer bli en födelsedag jag aldrig kommer glömma.

Vi va och kalasade hemma hos Holly.

Barnen lekte och sprang fram och tillbaka mellan kalaset och lekplatsen i vårat kvarter.

Den lekplats dom älskar att leka vid. En plats där dom och vi kände oss trygga.

Bara ett litet stenkast från vårt hem.

Hemma på kvällen berättar W för mig att det kommit en kille till lekplatsen,

"Om du får se mina badbyxor så får jag ta på din snipa"

W hade sagt nej men mannen hade trots det stoppat ner handen i henne trosor och sedan talat om för henne att hon ingenting fick berätta för mamma och pappa.

Samma kväll gjorde jag en polisanmälan. Dagen efter åkte vi på semester till Öland.

Efter detta har månaderna kantats av polisförhör, läkarbesök och kontakt med BUP

W har haft hemska mardrömmar, vaknat och förtvivlat skriktit och trott att denne man suttit i hennes säng för att skada henne.

Inte vi, inte nån kan nog ens föreställa sig vad som rört sig inom henne.

Mannen bor fortfarande här, i vårt kvarter. Barnen får inte längre va ute själva.

Vi ser honom, då och då.

Det finns inte en chans att vi kan gå vidare och varje gång W blir påmind kommer drömmarna som ett brev på posten, tårar och oro. Ibland skräck.

I morgon är det rättegång. I mrogon hoppas vi få ett avslut. Så W kan få gå vidare.

Vi hoppas på en förflyttning av mannen. Det skulle räcka för oss. Gott och väl.

Jag är kallad som vittne, eftersom jag gjorde polisanmälan kommer jag få sitta där för att redogöra för alla hur mannen skadat vår dotter.

Jag är fortfarande fruktansvärt besviken på människan jag trodde kunde bevara en sån här hemlighet.

Att hon istället gottade sig i detta och berättade, det är för mig oförlåtligt. Nu och Alltid !

Utan henne hade jag inte behövt blotta vårt privata liv på detta sätt.. men alla visste tydligen redan, nu vet ni sanningen !

JAG VILL STARKT PÅPEKA ATT DENNA HÄNDELSE VI DRABBATS AV INTE HAR NÅGOT ATT GÖRA MED DE SENASTE DAGARNAS UTHÄNGNING AV PEDOFILER PÅ FACEBOOK !

HAN SOM GJORT DETTA MOT W ÄR INTE DÖMD SEDAN TIDIGARE.

Påpekar jag inte detta så skenar väl allas tankar iväg.

för 2,5 år sen överraskade vi Emil !

Vi tog med honom till Roma för att få välja ut en alldeles egen kattunge !

Han valde Saga, det fanns ingen tvekan.

Det va verkligen kärlek vid första ögonkastet.

Hon har blivit Emils favorit och är det nån Saga litar på i alla lägen så är det Emil.

När klockan närmar sig 20.00 sitter hon i trappan och väntar, då vet hon att det snart är dags att få följa med upp och sova.

Väl uppe kryper hon upp bredvid Emil på huvudkudden och sover där hela natten !

De senaste veckorna har hon rasat i vikt, blivit hängig, ledsen och bara sovit.

Vi tog henne till veterinären som visade på njurproblem och förstoppning.

Hon blev kvar i Roma i två dygn. Lite piggare och på specialfoder fick vi ta  med henne hem igen.

Emils totala sorg och tårar över att vi kanske skulle behöva ta bort Saga byttes mot kramar, leenden och kel när hon kom hem igen.

Nu är hon hemma på obestämd tid.

Vi vet inte vad som händer i morgon.

Blir hon sämre igen finns det ingen utväg... Njurarna kan man inte laga :(

Det är hjärtskärande !

I Lördags va vi bjudna på dop !

Inez och Ottilias dag.

Det va ett jättefint och trevligt dop i Slite kyrka.

Och huvudpersonerna den här dagen skötte sig exemplariskt !

att skriva om men vet inte riktigt vart jag ska börja ... Vi lever iallafall och jag hoppas jag orkar uppdatera lite ikväll istället.

Helgen bjuder på barndop och på Måndag är det jobb igen *längtar*

Vilket väder vi har i dag... 11 minusgrader och snöstorm !